Alla borde leka löv för en dag!

Efter en förmiddag fylld av brottningsmatscher med ekonomiprogrammet SpeedLedger ger jag mig ner på stan för att uträtta en nio punkter lång ärendelista innehållande tunika på Indiska, kamerafodral på Expert, ljuspåsar på Panduro, joggingskor på Stadium, krackelerade glasögon hos Optikern, hortensia på torget, Disigualrea på Samuelssons, skorea på Igor och jeans på Åhlens.

Jag parkerar min röda Crescent utanför Igor och går över till Eggeborns Foto för att leta upp en bra kameraväska till kompactkameran. En dam med rullator svänger upp mot dörren. Jag lägger märke till hennes vackra, korta hår och knallgröna kavaj. Automatiskt håller jag upp dörren för henne. Hon stannar tvärt.

-         Ska du inte in? frågar jag.

-         Var är jag?

-         Du är vid Eggeborns Foto på Vasagatan. Vart ska du?

-         Jag ska till Stora Gatan. Till banken.

Istället för att bara peka ner till vänster och sen höger bestämmer jag mig för att jag ska gå med henne hela vägen för att se till att hon kommer rätt. Jag har ju faktiskt tid och jag vill ”leka löv” och se vart stunden tar mig.

Efter 15 meter har hon redan rammat mina smalben två gånger. Rullatorn är lika mycket på trottoaren som på gatan och jag inser att hon inte ser så bra. Hon stannar och pekar på sitt vänstra öga.

-         Det här ögat är inte äkta men jag har just haft det inne på putsning så det ser nog fint ut, eller hur. I nästa vecka ska jag till Örebro för ev. operation av det andra ögat. Jag är lite orolig för det.

Vi är nu mitt i korsningen av Vasagatan/Stora Gatan då Pelles barnbarn Maria kommer som skjuten ur en kanon. Hon packar upp glas och skålar som hon överlycklig inköpt på Myrorna. Maja-Lova beundrar och känner med händerna på de vackra formerna. Hon tycker vi har så trevligt så hon föreslår att vi ska ta en fika.

-         Hur gammal är du? frågar Maria nyfiket.

-         Jag är född 1923, säger Maja-Lova.

-         Herre Gud! ropar Maria, det var ju före kriget!

Jag hämtar kaffe och kanelbullar och Maja-Lova berättar om hennes senaste ”vän”.

En man ringde i julas på hennes dörr och ville sälja stora förpackningar med blandat julgodis.

Hon tyckte att han var så högljudd i trapphuset så hon sa till honom att stiga in istället för att stå där och skrika. Grannarna kunde ju bli störda. Sen den dagen kommer han ofta på besök och har alltid till Maja-Lovas stora förtjusning en bakelse med sig till kaffet. Ganska snart berättade han att han behövde 16000 kr till en bilreparation och snälla Maja-Lova lånade honom pengarna. Han har betalat tillbaka lite men inte allt. Han kommer då och då och har papper och penna med sig och går runt i lägenheten som om han skrev upp saker. Nästa gång skulle han ha sin syster med sig.

-         Snälla Maja-Lova, den mannen får du inte släppa in i din lägenhet. Lova det! Ja, så sa polisen också när de var och bytte mitt lås. De visste vem han var men han är väldigt trevlig…

-         Du kan väl va hos mig nästa gång när han kommer, säger Maja-Lova och tittar bedjande med sina vackra ögon och så byter vi telefonnummer.

-         Har du inga barn eller barnbarn som kan va hos dig om godismannen skulle komma, undrar jag.

-         Jo, jag har en dotter i Hökåsen, Ulla-Britta men hon tycker inte om att jag lånat ut pengar till mannen.

Efter tre trevliga timmar på gator, torg och café skiljs vi åt. Jag siktar in henne med riktning mot banken och hon surrar fast sin handväska på rullatorns handtag.

-         Vilket lätt byte hon är, tänker jag.

Sällskapssjuk och godtrogen, kan det va enklare för en fuling som vill åt hennes pengar.

Hela min bilresa ut till landet tänker jag på att jag på något vis måste få tag på hennes dotter.

När hon ser den avrivna papperslappen med mitt namn så måste hon tro att hennes mamma har släpat hem ännu en lurifax. Jag hinner precis parkera så ringer Maria, om möjligt mera speedad än på stan efter fyndvändan på Myrorna.

-         Ludde, Ludde du måste lyssna. Vet du vad mamma ska göra ikväll? Hon ska träffa Ulla-Britta från Hökåsen! De är bästa vänner! Är inte världen konstig? Fattar du? Maja-Lovas dotter är min mammas väninna!

3 kommentarer om Alla borde leka löv för en dag!

Skriv en kommentar

 

 

 

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

webbdesign Primaleve